Fortsatt underskott på bostadsmarknaden i storstadsregionerna

Storstockholm, Storgöteborg och Stormalmö präglas fortsatt av tydliga underskott på bostadsmarknaden, både 2026 och tre år framåt enligt kommunernas bedömningar i bostadsmarknadsenkäten. I de flesta kommuner råder underskott i hela kommunen, i synnerhet på centralorterna. Bostadsbehoven upplevs bara måttligt tillfredsställda och behovet av bostäder med rimliga boendekostnader är stort. Samtidigt har hushåll med svag ekonomi – särskilt ensamstående med barn – svårast att få en bostad, bland annat på grund av höga kostnader, långa kötider och hårda krav.

Storstadsregionerna

Storstadsregionerna omfattar Storstockholm, Storgöteborg och Stormalmö. Storstockholm består av 26 kommuner, Storgöteborg av 13 kommuner (12 i Västra Götalands län och en, Kungsbacka, i Hallands län) och Stormalmö av 12 kommuner. I 2026 års bostadsmarknadsenkät bedömer flertalet kommuner i samtliga tre storstadsregioner att det råder underskott på bostadsmarknaden, både i centralorterna och i övriga kommundelar.

Läget på bostadsmarknaden i dag

Även om många mindre kommuner går mot balans, präglas samtliga tre storstadsregioner fortsatt av tydliga underskott. Bostadsmarknadsläget är ansträngt, med en majoritet av kommunerna som bedömer underskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet. I Storstockholm anger en klar majoritet av kommunerna underskott i kommunen som helhet och på centralorten. Endast ett fåtal bedömer balans, framför allt i kommunernas övriga delar. I Storgöteborg är situationen sammantaget ännu mer pressad. Nästan alla kommuner uppger underskott i hela kommunen – både på centralorten och i övriga kommundelar – och endast enstaka kommuner ser balans i någon del av kommunen. I Stormalmö är bilden likartad med underskott i kommunen som helhet, på centralorten och i stora delar av kommunernas övriga områden. Här kan dock en försiktig förbättring skönjas jämfört med föregående år, då något fler kommuner rapporterar balans i jämförelse med de andra storstadsregionerna.

De flesta kommuner räknar med ett fortsatt underskott om tre år

I samtliga tre storstadsregioner bedömer kommunerna att dagens underskott på bostadsmarknaden i huvudsak kommer att bestå under de kommande tre åren. I Storstockholm bedömer nästan alla kommuner som i dag bedömer underskott att detta kommer kvarstå, medan endast någon enstaka kommun räknar med balans eller uppger att de inte kan bedöma läget. I Storgöteborg gör kommunerna en liknande bedömning. Merparten av dem som i dag uppger underskott tror att underskottet kommer att bestå både i kommunen som helhet, på centralorten och i övriga kommundelar, även om enstaka kommuner räknar med att nå balans. Även i Stormalmö är bilden likartad. De flesta kommunerna bedömer att det kommer råda underskott både i kommunen som helhet och på centralorten om tre år, och bland dem som redan i dag har underskott förväntar sig samtliga att detta kvarstår.

Efterfrågan fördelat på upplåtelseformer och storlekar under kommande tre år

I Storstockholm framträder en bred och stark efterfrågan på hyresrätter i alla storlekar, från ettor till större lägenheter. I Storgöteborg och Stormalmö är efterfrågan i något högre grad koncentrerat till tvåor, treor och fyror. För bostadsrätter ser mönstret åtminstone delvis liknande ut: i alla tre regioner bedöms treor och fyror som mest efterfrågade. När det gäller äganderätter (småhus) är bilden mer samstämmig, med tydlig tyngdpunkt på fyror och femmor i samtliga regioner. En majoritet av kommunerna svarar att de inte kan bedöma efterfrågan för kategorin ”andra” upplåtelseformer samt kooperativa hyresrätter och ägarlägenheter.

Storstockholm, 2026 

	1 r.o.k	2 r.o.k	3 r.o.k	4 r.o.k	5 r.o.k eller större	Kan ej bedöma
Hyresrätt	14	13	14	18	16	4
Kooperativa hyresrätter	3	3	3	3	2	17
Bostadsrätt	7	8	13	18	15	4
Äganderätt (småhus)	2	4	11	19	18	5
Ägarlägenheter	2	2	3	3	3	17
Annat	1	0	0	1	1	18

Storgöteborg, 2026 

	1 r.o.k	2 r.o.k	3 r.o.k	4 r.o.k	5 r.o.k eller större	Kan ej bedöma
Hyresrätt	8	8	10	9	7	2
Kooperativa hyresrätter	1	2	2	1	1	11
Bostadsrätt	2	6	7	8	5	4
Äganderätt (småhus)	1	1	6	9	8	4
Ägarlägenheter	0	1	2	2	2	11
Annat	1	1	0	0	0	11

Stormalmö, 2026

	1 r.o.k	2 r.o.k	3 r.o.k	4 r.o.k	5 r.o.k eller större	Kan ej bedöma
Hyresrätt	6	7	6	10	6	1
Kooperativa hyresrätter	1	1	2	1	1	9
Bostadsrätt	3	8	9	10	6	1
Äganderätt (småhus)	2	2	6	10	11	1
Ägarlägenheter	1	1	1	1	1	10
Annat	1	1	0	0	0	10

Bedömning av behovstillfredsställelse

Kommunerna ombeds i enkäten bedöma hur väl bostadsbehoven är tillfredsställda i kommunen på en sexgradig skala, där 1 innebär att behovet är i låg grad tillfredsställt och 6 att behovet är i hög grad tillfredsställt.

I samtliga tre storstadsregioner bedömer kommunerna i genomsnitt att bostadsbehoven är måttligt tillfredsställda, med genomsnittsvärden strax under medel på den sexgradiga skalan. I Storstockholm ligger genomsnittet på 3, där majoriteten av kommunerna har angett tvåa, trea eller fyra. Storstockholm är i år kommungruppen med lägst snitt. I Storgöteborg är genomsnittet något högre, 3,3, med tyngdpunkten kring tre och fyra samt enstaka kommuner som bedömer behovstillfredsställelsen ännu högre. Stormalmö har det högsta genomsnittet bland storstadsregionerna, 3,45, där kommunerna främst anger treor och fyror. För Stormalmö innebär detta dessutom en tydlig förbättring jämfört med föregående år, då snittet var 2,9 och lägst bland samtliga kommungrupper. Samtliga storstadsregioner har ett snitt under riksgenomsnittet.

Mått på behovsbaserad bostadsbrist och Boverkets underlag

I samtliga tre storstadsregioner använder en klar majoritet av kommunerna Boverkets mått på behovsbaserad bostadsbrist i planeringen av bostadsförsörjningen. I Storstockholm uppger 22 av 26 kommuner att de använder Boverkets mått, medan samtliga kommuner i både Storgöteborg och Stormalmö anger att de gör det. Genomgående är trångboddhet och ansträngd boendeekonomi, liksom ett kombinationsmått av dessa två, de vanligast förekommande måtten i kommunernas planering.

Prioriterade hushållstyper

I alla tre storstadsregionerna svarar en klar majoritet av kommunerna att de inte prioriterar någon särskild hushållstyp i planeringen för bostadsförsörjningen. Ett gemensamt mönster framträder även i frågan om vilken hushållstyp som är svårast att lösa situationen för där ensamstående, särskilt ensamstående med barn, lyfts fram som svårast att lösa boendesituation för. I Storstockholm uppger flera kommuner att de visserligen prioriterar ensamstående med barn i sin planering, men samtidigt att just denna grupp är särskilt svår att lösa situationen för. I både Storgöteborg och Stormalmö beskriver kommunerna på liknande sätt att ensamstående, och framför allt ensamstående med barn, är de hushållstyper som är svårast att lösa boendesituationen för.

Störst behov av bostäder med rimliga boendekostnader

Likt tidigare år ligger tyngdpunkten fortsatt på bostäder med rimliga boendekostnader i samtliga storstadsregioner, men i övrigt har behoven förskjutits något. I Storstockholm är mönstret i stort sett detsamma som föregående år. Efter bostäder med rimliga boendekostnader lyfter flest kommuner fortsatt stora bostäder som ett särskilt behov, följt av bostäder för seniorer. I Storgöteborg och Stormalmö har däremot bostäder för seniorer seglat upp som ett tydligare behov än tidigare. Där pekar kommunerna nu i högre grad ut bostäder för seniorer som ett av de största behoven, med stora bostäder som nästa prioriterade kategori. Behoven av små bostäder, som tidigare lyftes särskilt i Stormalmö, framstår inte längre som lika framträdande.

Hinder för personer att få sina bostadsbehov tillgodosedda

I samtliga tre storstadsregioner lyfts fortsatt bristande ekonomiska förutsättningar fram som det främsta hindret för att människor ska få sina bostadsbehov tillgodosedda. Liksom förra året anger kommunerna även att det saknas bostäder av viss hustyp och storlek i rätt lägen, och i Storstockholm och Storgöteborg fortsätter långa kötider till förstahandskontrakt att vara ett centralt hinder. I Stormalmö framträder hyresvärdars höga krav och ovilja att godkänna ekonomiska stöd som inkomst nu ännu tydligare som ett hinder. Detta gör det extra svårt för ekonomiskt svaga hushåll och personer med otrygga anställningsformer att etablera sig på bostadsmarknaden eller byta till en mer lämplig bostad.

Bostadsbyggande i storstadsregionerna

Storstadsregionerna står för en stor del av bostadsbyggandet i Sverige. De tre regionerna skiljer sig åt både när det gäller folkmängd och befolkningsutveckling och när det gäller nivån på bostadsbyggandet. Här redovisas hur bostadsbyggandet utvecklades 2025, hur kommunerna bedömer byggandet de kommande åren och vilka faktorer som begränsar bostadsbyggandet i de tre regionerna.

Bostadsbyggandet 2025 i storstadsregionerna

Enligt SCB:s preliminära statistik från februari 2026 påbörjades totalt cirka 17 000 lägenheter i storstadsregionerna 2025. Byggtakten låg över riksgenomsnittet i samtliga tre regioner, men utvecklingen skiljde sig åt mellan dem.

Storstockholm – hög nivå men minskning från 2024

I Storstockholm påbörjades cirka 9 900 lägenheter 2025. Av dessa tillkom omkring 9 500 genom nybyggnad och cirka 400 som nettotillskott genom ombyggnad.  

Det var ungefär sex procent färre lägenheter som påbörjades 2025 än 2024 och det motsvarar 4,0 bostäder per 1 000 invånare. Trots nedgången är nivån fortsatt klart över riksgenomsnittet på 3,0 bostäder per 1 000 invånare.

Storgöteborg – kraftig ökning mellan 2024 och 2025

I Storgöteborg påbörjades cirka 4 000 lägenheter 2025, varav ungefär 3 800 genom nybyggnad och omkring 200 som nettotillskott genom ombyggnad.  

Det var cirka 45 procent fler lägenheter än 2024 och motsvarar 3,6 bostäder per 1 000 invånare. Bostadsbyggandet låg därmed över riksgenomsnittet och utvecklingen visar på en tydlig återhämtning efter en svagare period.

Stormalmö – hög byggtakt och tydlig uppgång

I Stormalmö påbörjades omkring 3 100 lägenheter 2025. Av dessa tillkom cirka 2 950 genom nybyggnad och ungefär 150 som nettotillskott genom ombyggnad.  

Det innebar en ökning med 23 procent jämfört med 2024 och motsvarar 4,0 bostäder per 1 000 invånare – högre än riksgenomsnittet och i nivå med Storstockholm.  

Sammanfattningsvis innebar 2025 att byggtakten var relativt hög i Storgöteborg och Stormalmö jämfört med 2024, medan Storstockholm trots en hög nivå hade en viss minskning från året innan.  

Kommunernas bedömningar av byggandet 2026–2027

Kommunernas bedömningar i bostadsmarknadsenkäten visar att de förväntar sig fortsatt högt eller ökande bostadsbyggande i alla tre storstadsregioner, men från olika utgångsnivåer och med olika profiler.

Storstockholm – höga förväntningar men osäker träffsäkerhet

I Storstockholm bedömer kommunerna att det kommer att påbörjas cirka 11 050 lägenheter genom nybyggnad 2026 och omkring 11 900 lägenheter 2027.  

Det innebär att kommunerna räknar med ett ökat byggande jämfört med 2025 och med en viss ytterligare ökning mellan 2026 och 2027. De ser alltså framför sig att byggandet i regionen hålls uppe på en hög nivå. Samtidigt visar erfarenheterna från de senaste åren att bedömningarna i just Storstockholm ofta har legat betydligt över utfallet, vilket gör prognoserna mer osäkra.

Storgöteborg – tillfällig nedgång följt av uppgång 2027

I Storgöteborg bedömer kommunerna att det kommer att påbörjas cirka 3 600 lägenheter genom nybyggnad 2026 och omkring 4 750 lägenheter 2027.  

Det innebär att kommunerna räknar med ett något lägre byggande 2026 än 2025, men med en tydlig ökning mellan 2026 och 2027. Till skillnad från Storstockholm har kommunerna i Storgöteborg under perioden 2020–2024 haft en relativt hög träffsäkerhet i sina bedömningar: utfallet har då motsvarat cirka 86 procent av det förväntade antalet bostäder.

Stormalmö – stadig ökning från redan hög nivå

I Stormalmö bedömer kommunerna att det kommer att påbörjas cirka 3 550 lägenheter genom nybyggnad 2026 och omkring 3 650 lägenheter 2027.  

Det innebär att kommunerna räknar med ett högre byggande 2026 än 2025 och en fortsatt, om än måttlig, ökning mellan 2026 och 2027. Sammantaget ser kommunerna framför sig en stadig uppgång från en redan relativt hög byggnivå. 

Sammanfattningsvis bedömer kommunerna att Storstockholm kommer att ha ett fortsatt högt bostadsbyggande, att Storgöteborg får en tillfällig nedgång 2026 följt av en kraftig uppgång 2027 och att Stormalmö ser ut att få en tydlig men gradvis ökning från en redan hög nivå.

Upplåtelseformer i nyproduktionen

Kommunernas bedömningar innebär att hyresrätter i flerbostadshus fortsatt spelar en central roll i bostadsbyggandet i alla tre storstadsregioner. Hyresrätter bedöms utgöra den största enskilda upplåtelseformen 2026, även om andelen varierar mellan regionerna.

Samtidigt väntas bostadsrätternas betydelse öka, särskilt i Storgöteborg där kommunerna bedömer att det kan påbörjas fler bostadsrätter än hyresrätter 2027. Småhusbyggandet bedöms ligga på en lägre men relativt stabil nivå i samtliga storstadsregioner, i ett spann på omkring 10–15 procent av den totala nyproduktionen.

Hinder för bostadsbyggandet i storstadsregionerna  

I alla tre storstadsregioner lyfter kommunerna fram en liknande bild som i riket som helhet: höga produktionskostnader, svåra finansieringsvillkor och olika planerings‑ och rättsprocesser begränsar bostadsbyggandet. I vissa regioner spelar även hushållens ekonomiska utveckling och avsaknad av statliga stöd en viktig roll. Svarsalternativet ”Avsaknad av statliga stöd för bostadsbyggande” finns med först från och med enkätåret 2026.

Höga produktionskostnader och finansieringsvillkor

I samtliga tre storstadsregioner anger en mycket stor andel av kommunerna att höga produktionskostnader begränsar bostadsbyggandet. I Storgöteborg och Stormalmö uppger 92 procent av kommunerna detta, och även i Storstockholm anger en klar majoritet att höga produktionskostnader är ett hinder. 

Svårigheter för byggherrar att få långivare eller hårda lånevillkor uppges i samtliga storstadsregioner, men är särskilt framträdande i Stormalmö, där 58 procent av kommunerna anger detta som en begränsande faktor. I Storstockholm är finansieringsvillkor också ett förhållandevis vanligt hinder, framför allt för privatpersoner.

Storgöteborg skiljer ut sig genom att en betydligt lägre andel kommuner där anger finansieringssvårigheter just för privatpersoner, jämfört med både Storstockholm och Stormalmö och med riket som helhet.

Planerings‑ och rättsprocesser

Planerings‑ och rättsprocesser spelar också en stor roll som hinder för bostadsbyggandet.

I Storgöteborg anger 67 procent av kommunerna överklaganden av detaljplaner som ett hinder, och en lika stor andel lyfter brist på detaljplanelagd mark för bostäder i de lägen där marknadsaktörer vill bygga. Svårigheter i genomförandet av detaljplaner i samband med andra prövningar upplevs också av många kommuner i Storgöteborg.  

I Stormalmö anger 50 procent av kommunerna överklaganden av detaljplaner som ett hinder. I Storstockholm nämner 46 procent konflikter i relation till allmänna eller nationella intressen enligt plan- och bygglagen som en begränsande faktor.

Hushållens ekonomi och statliga stöd

Stormalmö och Storstockholm lyfter även svag inkomstutveckling för hushållen som en begränsande faktor för bostadsbyggandet, genom att det försvårar efterfrågan på nyproducerade bostäder.

I Stormalmö anger dessutom en betydande andel kommuner att avsaknad av statliga stöd för bostadsbyggande begränsar byggandet. I Storstockholm lyfts också infrastrukturfrågor som ett villkor för var och i vilken takt det går att bygga.

Samlad bild – byggande på hög nivå men flera begränsande faktorer    

Storstadsregionerna står för en stor del av bostadsbyggandet i Sverige och hade 2025 en byggtakt som låg över riksgenomsnittet i alla tre regioner. Kommunernas bedömningar i bostadsmarknadsenkäten pekar på att byggandet kan ligga kvar på en hög nivå i Storstockholm, att Storgöteborg får en tydlig uppgång 2027 efter en tillfällig nedgång, och att Stormalmö fortsätter att öka från en redan hög nivå.  

Samtidigt framgår tydligt att det finns flera begränsande faktorer. Höga produktionskostnader, svåra finansieringsvillkor, planerings‑ och rättsprocesser samt, i vissa regioner, hushållens svaga inkomstutveckling och avsaknad av statliga stöd gör det svårt att öka byggtakten i den omfattning som skulle behövas för att långsiktigt möta bostadsbehoven i storstadsregionerna.